Lübeck

Nu har vi just spenderat 2 dagar i Lübeck. Vi åkte Öresundsbron och sen båten Rödby - Puttgarden.  När vi kom fram parkerade vi där vi brukade och gick över bron till hotellet jag hade bokat, där vi bodde förra året, men möttes av ett låst hotell. Det var snopet. På fönstret fanns en lapp med två mobilnummer. Jag ringde båda och fick till slut svar, av en svensk kille. Det var lite märkligt tyckte jag. Han sa att hotellet var stängt, (jotack, det har vi märkt) men att de fanns rum bokat åt oss på ett annat hotell, och så messade han adressen.

Vi hade inget annat val än att gå tillbaka till bilen och åka till nästa ställe. Det låg lite längre utanför city men var ett trevligt budgetalternativ. Vi lastade in våra grejer och knatade in till stan.


Vi käkade på Block House, lite av en tradition, innan vi promenerade hemåt.


Dagen efter stod mest regn på schemat och vi hade funderingar på att åka till en nöjespark som heter Hansa Park, men kände att regnet skulle förstöra stämningen lite så vi valde ett stort äventyrsbad vid resorten Weissenhäuser Strand istället. Ca 1 timmas resväg från Lübeck.

Utsikten på väg dit.


Vi åkte småvägar både dit och på väg tillbaka för att få se nåt annat än motorvägar, då kan man ha tur och hitta en bokskog. 
Det är ju något magiskt med bokskog!?


När vi kommit hem igen bytte vi om och promenerade en sväng i Lübeck city, MED paraplyer.


Marien-kirche.



Ser ni hur skevt huset i mitten är?


Sen stannade vi på en mack och köpte lite tyskt godis till barnen och sen gick vi till hotellet där Fredrik och jag tog ett par öl i hotellbaren innan det var dags att knyta sig.

I morse åkte vi till Citti-park där vi käkade frukost.
Inget Tyskland utan en mett-brötchen för mig.


Det är nåt så jävla märkligt som malet fläskkött, rått. Med salt, peppar och rödlök. Sjukt gott. Men jag googlade på det här, för hela livet jag jag fått lära mig att absolut inte äta underkokt fläskkött, och aldrig nånsin rått. Men, metoden är alltså att frysa ner köttet och sedan mala det när det är nytinat, då går det alltså bra. Och att det stämmer vet vi ju, folk i Tyskland har ju i alla tider ätit detta, och jag har också gjort det flera gånger och mår prima.

Efter en sväng inne på stormarknaden Citti-park åkte vi till Heiligehafen där vi köpte lite vin och så mycket öl som vi fick plats med på det (vi tyckte var) redan överlastade flaket, dvs 17 flak bira.

Efter massiva köer utanför Puttgarden och urkasst internet så fick vi till slut, med hjälp av Carro vid datorn hemma boka färje- och brobiljett. 

Sen kör vi bingo på vägen hem och landar i Aneby hos mamma och pappa om 1.5 timma ungefär.